Hjalmar Bergman

Un article de Wikipédia, l'encyclopédie libre.
Hjalmar Bergman
Biographie
Naissance
Décès
Sépulture
Norra kyrkogården, Örebro (d)Voir et modifier les données sur Wikidata
Nom de naissance
Hjalmar Bergman
Nationalité
Activité
Conjoint
Autres informations
Genre artistique
Distinction
Œuvres principales
  • ...

Hjalmar Bergman, né le à Örebro (Suède) et décédé le à Berlin (Allemagne), est un romancier, dramaturge et scénariste suédois.

Considéré par les Suédois comme leur plus grand auteur du XXe siècle[1], c'est en tout cas un des auteurs les plus importants, assurant la suite de Strindberg entre 1912 et 1930[2].

Biographie[modifier | modifier le code]

Après une carrière de scénariste de films à Hollywood, sans succès, l’alcoolisme et l’usage de narcotiques causent sa mort prématurée.

Œuvre en suédois[modifier | modifier le code]

Romans[modifier | modifier le code]

  • Solivro, 1906
  • Blå Blommor, 1907
  • Savonarola, 1909, version revue en 1928
  • Hans nåds testamente, 1910
    Le Testament de Sa Grâce, traduit par Elena Balzamo, Nantes, l'Élan, 1998 (ISBN 2-909027-33-3)
  • Vi Bookar, Krokar och Rothar, 1912
  • Loewenhistorier, 1913
  • Komedier i Bergslagen, I-III, 1914-1916
    • I:Två släkter, 1914
    • II:Dansen på Frötjärn, 1915
    • III:Knutsmässo marknad, 1916
  • Falska papper (följetong i Bonniers Månadshäften), 1915
  • Mor i Sutre, 1917
  • En döds memoarer, 1918
  • Markurells i Wadköping, 1919
    Les Markurell, traduit par K. Dubois-Heyman, Paris, Stock, 1931
    Les Markurell de Wadköping, traduit par Georges Ueberschlag, Nantes, l'Élan, 1998 (ISBN 2-909027-36-8)
  • Herr von Hancken, 1920
    Monsieur von Hancken, traduit par Georges Ueberschlag, Nantes, l'Élan, 2001 (ISBN 2-909027-47-3)
  • Farmor och Vår Herre, 1921
    Grand-mère et Notre-Seigneur, traduit par Elena Balzamo et Georges Ueberschlag, Nantes, l'Élan, 2003 (ISBN 2-909027-53-8)
  • Eros' Begravning, 1922
  • Jag, Ljung och Medardus, 1923
  • Chefen fru Ingeborg, 1924
  • Flickan i frack, 1925
  • Jonas och Helen, 1926
  • Kerrmans i paradiset, 1927
  • Lotten Brenners ferier, 1928
  • Clownen Jac, 1930
    Le Clown Jac, traduit par Philippe Bouquet, Nantes, l'Élan, 2004 (ISBN 2-909027-57-0)

Nouvelles[modifier | modifier le code]

  • Amourer, 1910
  • Noveller (41), 1913-1920, bl.a. publicerade i Hvar 8 Dag och Bonniers Månadshäften
  • Herr Markurells död, publicerad i Vintergatan 1922
  • Loewennoveller (4), 1915-1926
  • Noveller (43), 1921-1930
  • Den andre, 1928
  • Kärlek genom ett fönster (13), 1929

Théâtre[modifier | modifier le code]

  • Maria, Jesu moder, läsdrama, 1905
  • Eva, 1908
  • Vävaren i Bagdad, 1920-talet
  • Falska papper, 1916
  • Ett experiment, 1917
  • Friarna på Rockesnäs, 1918
  • Lodolezzi sjunger, 1918
  • Sagan, 1919
    Une saga, texte français de Carl-Gustav Bjurström et Roger Richard, Paris, L'Avant-scène no 199, 1959
  • Spelhuset, slutet av 1910-talet
  • Skandalskrivaren, 1919
  • Swedenhielms, 1923
    Les Gants blancs, texte français de Lissi Olsson, Paris, Théâtre de l'Avenue, 1933
  • Dollar, 1926 — adapté au cinéma en 1938 par Gustaf Molander sous le titre Dollar, avec Ingrid Bergman —
  • Döden som läromästare, 1926
  • Patrasket, 1928
    Dollar, Joë et Cie, texte français de Lissi Olsson, Paris, Théâtre de l'Avenue, 1932
  • Markurells i Wadköping; scenversion, 1929
  • Snödropparna
  • Parisina
  • Lönngången
  • Fusk
  • Porten
  • Marionettspel (3)
  • Radiodramatik (7)
  • Ett proverb - B.B.-novellen
  • Ett festspel
  • Filmnoveller (11)

Divers[modifier | modifier le code]

  • Junker Erik, 1908
  • Nya sagor (14), 1924
  • Sagor (36), 1909-1927
  • Karl XII, 1925 (scénariste)

Adaptation au cinéma[modifier | modifier le code]

(filmographie partielle)

Notes et références[modifier | modifier le code]

  1. Hjalmar Bergman sur Universalis.
  2. Michel Corvin, Dictionnaire encyclopédique du théâtre à travers le monde, Paris, éditions Bordas, , 1583 p. (ISBN 978-2-04-731295-7)
    p.180

Liens externes[modifier | modifier le code]