Fichier:The Conspiracy of the Batavians under Claudius Civilis (Rembrandt Harmensz. van Rijn) - Nationalmuseum - 17581.tif

Le contenu de la page n’est pas pris en charge dans d’autres langues.
Une page de Wikipédia, l'encyclopédie libre.

Fichier d’origine(5 228 × 3 348 pixels, taille du fichier : 50,09 Mio, type MIME : image/tiff)

Ce fichier et sa description proviennent de Wikimedia Commons.

Rembrandt : La conjuration de Claudius Civilis  wikidata:Q2234397 reasonator:Q2234397
Artiste
Rembrandt  (1606–1669)  wikidata:Q5598 s:en:Author:Rembrandt Harmenszoon van Rijn q:fr:Rembrandt
 
Rembrandt
Autres noms
Rembrandt van Rijn, Nom de naissance : Rembrandt Harmenszoon van Rijn, Rembrandt Harmensz. van Rijn
Description peintre, graveur imprimeur et dessinateur nord-néerlandais
Date de naissance / décès 15 juillet 1606 Éditer sur Wikidata 4 octobre 1669 Éditer sur Wikidata
Lieu de naissance / décès Leyde Amsterdam
Période d’activité vers 1625-1669
date QS:P,+1650-00-00T00:00:00Z/7,P1319,+1625-00-00T00:00:00Z/9,P1326,+1669-00-00T00:00:00Z/9,P1480,Q5727902
Lieu de travail
Leyde (1620-1624), Amsterdam (1624-1625), Leyde (1625-1633), Amsterdam (1631-1669)
Autorité
artist QS:P170,Q5598
image of artwork listed in title parameter on this page
Personnes représentées
InfoField
Claudius Civilis
Titre
English: The Conspiracy of the Batavians under Claudius Civilis
Svenska: Batavernas trohetsed till Claudius Civilis
Type d'objet peinture
object_type QS:P31,Q3305213
Genre peinture d'histoire Éditer sur Wikidata
Description
English: “Civilis summoned the leaders of the tribe and those prepared to fight for liberty to a sacred grove ostensibly for a banquet and when he beheld that their senses had been overcome by the nocturnal festivities he began to speak of the honour and glory of the tribe and went on to list the wrongs they had suffered. His words met with great acclaim and he bonded them together with patriotic oaths and barbaric rites.”

This is how the Roman historian Tacitus describes the beginning of the revolt during the 2nd century by the Germanic Batavian tribe against the Romans under the leadership of their chief, Claudius Civilis. The Batavians’ struggle for liberty was used in the 17th century as an emblem for Dutch liberation from Spanish rule. In 1597 the northern provinces seceded from the empire of the Spanish Habsburgs and established a republic “the Seven United Provinces”. Tacitus’s account was chosen as the motif for some of the paintings decorating the walls of Amsterdam’s Town Hall. Begun in 1648, the Town Hall and was the Republic’s largest building project. It was intended to symbolise its power and wealth. The commission to depict the struggle for liberation by their ancestors originally went to Govaert Flinck, one of Rembrandt’s pupils. Flinck had hardly started the work before his sudden and untimely death. Rembrandt was then asked to complete the motif of the oath of loyalty, which was the only one Flinck had started. Following tradition, Flinck placed the Batavians and Romans on equal terms, painting them in classical armour. Rembrandt chose instead to follow Tacitus’s account more closely. In Rembrandt’s interpretation of Tacitus, Claudius Civilis dominates the scene in his costly garments and tall blue and orange headdress. He raises his heavy sword majestically to enable the men around the table to swear their oath of loyalty to him. According to legend, Claudius had lost an eye while prisoner of the Romans. Rembrandt defies tradition by depicting him full-face, so that the lack of one eye cannot be concealed. Rembrandt completed the work in 1662 and the monumental painting was hung in its intended place. Later in the same year it was removed for unknown reasons. There are no contemporary documents to explain why it was not allowed to remain, but a number of scholars believe that Rembrandt’s unconventional presentation did not please those who had commissioned the work. His style, with the use of light and shadow and thick layers of paint, was also somewhat old-fashioned at a time when history painting was increasingly characterised by austere classicism.

Today a painting of the same motif by another of Rembrandt’s pupils, Jurian Ovens hangs on the same wall of Amsterdam’s Town Hall. The master’s own bold interpretation can now be seen here, somewhat smaller in size, at the Nationalmuseum, Stockholm, Sweden.
Svenska: ”Civilis sammankallade stamhövdingarna och frihetskämparna bland folket till en helig lund med en festmåltid som förevändning, och när han såg att den nattliga festyran gripit deras sinnen, började han tala om deras stams heder och ära, och han fortsatte med att räkna upp de oförrätter de lidit. Hans ord väckte stort bifall, och han band dem alla samman genom fosterländska eder och barbariska riter.”

Så beskriver den romerske historikern Tacitus början på germanfolket batavernas uppror mot romarna, som ägde rum på 100-talet under ledning av deras stamhövding Claudius Civilis. Batavernas frihetskamp fick under 1600-talet manifestera Hollands frigörelse från det spanska väldet. 1597 bröt sig de sju nordliga provinserna i de spanska habsburgarnas imperium ut och bildade republiken ”De sju förenade provinserna”. Historien valdes som motiv för några av väggdekorationerna i Amsterdams rådhus. Rådhuset påbörjades 1648 och var ett av republikens största byggnadsprojekt. Huset blev en symbol för dess makt och rikedom. Uppdraget att på fyra av rådhusets väggfält skildra förfädernas frihetskamp, gavs ursprungligen till Govaert Flinck, en av Rembrandts elever. Flinck hann knappt påbörja arbetet innan han plötsligt och oväntat avled. Rembrandt blev då ombedd att slutföra motivet med trohetseden, vilket var det enda som Flinck hade påbörjat. Flinck hade följt traditionen och målat bataver och romare som likvärdiga parter i klassiska rustningar. Rembrandt valde istället att mera troget följa Tacitus text. I Rembrandts tolkning av Tacitus behärskar Claudius Civilis scenen genom sina dyrbara kläder och den höga huvudbonad i blått och orange. Majestätiskt höjer han sitt tunga svärd för att låta männen runt bordet svära honom sin trohetsed. Enligt legenden förlorade Claudius sitt ena öga när han satt fängslad hos romarna. Rembrandt trotsar traditionen genom att avbilda hövdingen framifrån så att hans enögdhet inte kan undgå någon. 1662 var Rembrandt klar och den monumentala målningen sattes på plats. Senare samma år togs målningen av okända skäl ned. Det finns inga samtida dokument som förklarar varför målningen inte fick sitta kvar, men flera forskare tror att Rembrandts okonventionella framställningssätt inte uppskattades av beställarna. Rembrandts stil med ljusdunkelmåleri och tjock färgpåläggning var också något omodern i en tid då historiemåleriet alltmer kommit att präglas av en kylig klassicism.

Idag pryds väggfältet i Amsterdams rådhus av en målning av samma motiv av ytterligare en elev till Rembrandt, Jurian Ovens. Mästarens egen djärva tolkning av motivet hänger i nedskuret format här på Nationalmuseum.
Personnes représentées Caius Julius Civilis Éditer sur Wikidata
Description d’origine 
InfoField
English: “Civilis summoned the leaders of the tribe and those prepared to fight for liberty to a sacred grove ostensibly for a banquet and when he beheld that their senses had been overcome by the nocturnal festivities he began to speak of the honour and glory of the tribe and went on to list the wrongs they had suffered. His words met with great acclaim and he bonded them together with patriotic oaths and barbaric rites.”

This is how the Roman historian Tacitus describes the beginning of the revolt during the 2nd century by the Germanic Batavian tribe against the Romans under the leadership of their chief, Claudius Civilis. The Batavians’ struggle for liberty was used in the 17th century as an emblem for Dutch liberation from Spanish rule. In 1597 the northern provinces seceded from the empire of the Spanish Habsburgs and established a republic “the Seven United Provinces”. Tacitus’s account was chosen as the motif for some of the paintings decorating the walls of Amsterdam’s Town Hall. Begun in 1648, the Town Hall and was the Republic’s largest building project. It was intended to symbolise its power and wealth. The commission to depict the struggle for liberation by their ancestors originally went to Govaert Flinck, one of Rembrandt’s pupils. Flinck had hardly started the work before his sudden and untimely death. Rembrandt was then asked to complete the motif of the oath of loyalty, which was the only one Flinck had started. Following tradition, Flinck placed the Batavians and Romans on equal terms, painting them in classical armour. Rembrandt chose instead to follow Tacitus’s account more closely. In Rembrandt’s interpretation of Tacitus, Claudius Civilis dominates the scene in his costly garments and tall blue and orange headdress. He raises his heavy sword majestically to enable the men around the table to swear their oath of loyalty to him. According to legend, Claudius had lost an eye while prisoner of the Romans. Rembrandt defies tradition by depicting him full-face, so that the lack of one eye cannot be concealed. Rembrandt completed the work in 1662 and the monumental painting was hung in its intended place. Later in the same year it was removed for unknown reasons. There are no contemporary documents to explain why it was not allowed to remain, but a number of scholars believe that Rembrandt’s unconventional presentation did not please those who had commissioned the work. His style, with the use of light and shadow and thick layers of paint, was also somewhat old-fashioned at a time when history painting was increasingly characterised by austere classicism.

Today a painting of the same motif by another of Rembrandt’s pupils, Jurian Ovens hangs on the same wall of Amsterdam’s Town Hall. The master’s own bold interpretation can now be seen here, somewhat smaller in size, at the Nationalmuseum.
Svenska: ”Civilis sammankallade stamhövdingarna och frihetskämparna bland folket till en helig lund med en festmåltid som förevändning, och när han såg att den nattliga festyran gripit deras sinnen, började han tala om deras stams heder och ära, och han fortsatte med att räkna upp de oförrätter de lidit. Hans ord väckte stort bifall, och han band dem alla samman genom fosterländska eder och barbariska riter.”

Så beskriver den romerske historikern Tacitus början på germanfolket batavernas uppror mot romarna, som ägde rum på 100-talet under ledning av deras stamhövding Claudius Civilis. Batavernas frihetskamp fick under 1600-talet manifestera Hollands frigörelse från det spanska väldet. 1597 bröt sig de sju nordliga provinserna i de spanska habsburgarnas imperium ut och bildade republiken ”De sju förenade provinserna”. Historien valdes som motiv för några av väggdekorationerna i Amsterdams rådhus. Rådhuset påbörjades 1648 och var ett av republikens största byggnadsprojekt. Huset blev en symbol för dess makt och rikedom. Uppdraget att på fyra av rådhusets väggfält skildra förfädernas frihetskamp, gavs ursprungligen till Govaert Flinck, en av Rembrandts elever. Flinck hann knappt påbörja arbetet innan han plötsligt och oväntat avled. Rembrandt blev då ombedd att slutföra motivet med trohetseden, vilket var det enda som Flinck hade påbörjat. Flinck hade följt traditionen och målat bataver och romare som likvärdiga parter i klassiska rustningar. Rembrandt valde istället att mera troget följa Tacitus text. I Rembrandts tolkning av Tacitus behärskar Claudius Civilis scenen genom sina dyrbara kläder och den höga huvudbonad i blått och orange. Majestätiskt höjer han sitt tunga svärd för att låta männen runt bordet svära honom sin trohetsed. Enligt legenden förlorade Claudius sitt ena öga när han satt fängslad hos romarna. Rembrandt trotsar traditionen genom att avbilda hövdingen framifrån så att hans enögdhet inte kan undgå någon. 1662 var Rembrandt klar och den monumentala målningen sattes på plats. Senare samma år togs målningen av okända skäl ned. Det finns inga samtida dokument som förklarar varför målningen inte fick sitta kvar, men flera forskare tror att Rembrandts okonventionella framställningssätt inte uppskattades av beställarna. Rembrandts stil med ljusdunkelmåleri och tjock färgpåläggning var också något omodern i en tid då historiemåleriet alltmer kommit att präglas av en kylig klassicism.

Idag pryds väggfältet i Amsterdams rådhus av en målning av samma motiv av ytterligare en elev till Rembrandt, Jurian Ovens. Mästarens egen djärva tolkning av motivet hänger i nedskuret format här på Nationalmuseum.
Date Date inconnue
Unknown date
Technique / matériaux huile sur toile
medium QS:P186,Q296955;P186,Q12321255,P518,Q861259
Dimensions
  • hauteur : 196 cm ; largeur : 309 cm
    dimensions QS:P2048,196U174728
    dimensions QS:P2049,309U174728
  • Framed: hauteur : 253 cm ; largeur : 366 cm ; profondeur : 19 cm
    dimensions QS:P2048,253U174728
    dimensions QS:P2049,366U174728
    dimensions QS:P5524,19U174728
institution QS:P195,Q842858
Numéro d’inventaire
NM 578
Expositions
Références
Source / photographe Nationalmuseum
Autorisation
(Réutilisation de ce fichier)

Ceci est une reproduction photographique fidèle d'une œuvre d'art originale en deux dimensions. L'œuvre d'art elle-même est dans le domaine public pour la raison suivante :

Public domain

L’auteur est mort en 1669 ; cette œuvre est donc également dans le domaine public dans tous les pays pour lesquels le droit d’auteur a une durée de vie de 100 ans ou moins après la mort de l’auteur.


Vous devez aussi inclure un modèle indiquant pourquoi cette œuvre est dans le domaine public aux États-Unis.

Cette reproduction numérique a été publiée selon les termes de la licence suivante :

Public domain Le Musée national de Stockholm (Nationalmuseum) a placé ces images dans le domaine public, elles sont le résultat d'un travail exclusivement constitué de reproductions numériques des œuvres d'art qui ne sont plus protégées par les droits d'auteur. Le Musée national de Stockholm ne considère pas que la reproduction génère de nouveaux droits d'auteur.

Le Musée national de Stockholm a rédigé les quelques recommandations ci-dessous, que nous considérons être des bonnes pratiques en matière d'utilisation d'images placées dans le domaine public. Les recommandations ci-dessous sont basées sur les recommandations d'utilisation du domaine public par Europeana, mais il n'existe pas de responsabilité légale à les respecter.

  • lorsque vous utilisez une œuvre placée dans le domaine public, veuillez créditer son auteur ou son créateur.
  • veuillez aussi créditer le Le Musée national de Stockholm et le photographe, qui ont créé la reproduction numérique et l'ont mise à disposition.
  • lorsque vous utilisez ou modifiez une œuvre placée dans le domaine public, vous ne devriez pas créditer le créateur ni celui qui l'a mise à disposition pour les modifications effectuées.

Vous pouvez facilement donner un lien vers l'objet initial, sinon nous recommandons ce qui suit :

Artiste : Titre, Date, Nationalmuseum (Photo : nom du photographe), domaine public

Nationalmuseum

Dans de nombreuses juridictions, notamment les États-Unis, les représentations fidèles des œuvres d’art du domaine public en deux dimensions ne sont pas éligibles à une protection par le droit d’auteur (voir Commons:Reuse of PD-Art photographs). Dans ces juridictions, cette œuvre est dans le domaine public et les conditions de la licence indiquée ci-dessus ne sont pas obligatoires.

Autres versions

Légendes

Ajoutez en une ligne la description de ce que représente ce fichier
The Conspiracy of Claudius Civilis (cut-down), 1661–62

Éléments décrits dans ce fichier

dépeint

Historique du fichier

Cliquer sur une date et heure pour voir le fichier tel qu'il était à ce moment-là.

Date et heureVignetteDimensionsUtilisateurCommentaire
actuel7 octobre 2016 à 11:52Vignette pour la version du 7 octobre 2016 à 11:525 228 × 3 348 (50,09 Mio)AndreCostaWMSE-bot{{Artwork |other_fields_1 = {{depicted person|Q433458|style=information field}} |artist = {{Creator:Rembrandt}} |title = {{en|The Conspiracy of the Batavians under Claudius Civilis}} {{sv|Batavernas...

Usage global du fichier

Les autres wikis suivants utilisent ce fichier :

Métadonnées